Efter lite eftertanke gick valet på Örebro Bitter Casacade, vilket var god och humlig som den alltid varit. Vet inte vad som skiljer denna från den vanliga Örebro Bitter, kände inte någon större skillnad utan möjligen en tydligare humleprofil. Under tiden passade jag på att ta upp när Nynäshamns DIPA skulle kopplas på och fick till svar att det skulle göras så fort Ekholmens Ekologiska Ale från samma bryggeri var slut, vilket troligen skulle inträffa inom några timmar.
Det var relativt lugnt i lokalen så jag passade på att svepa över flaskölskåpet medan jag tömde min Örebro Bitter. Fastnade ganska fort för två nyinkomna IPA från Mikkeller nämligen deras Single Hop Simcoe och Warrior. Då jag tidigare endast druckit Simcoe kändes det som en självklarhet att ge mig på Warrior.
Doft av radergummi, fruktigt humlig med rikligt tjockt skum. Smaken har likaså toner av radergummi, mjukt fruktig, citrus, grape, bitter. Simcoe från samma serie är mycket bättre enligt mig, dock är detta inte något dåligt öl.
Tog upp ryktet om att de skulle auktionera ut ett tiotal flaskor Kaggen imorgon, vilket Reza bekräftade med att gå och hämta en flaska Kaggen från 2007 som vi klämde på och diskuterade runt en stund innan några män från någon av de finare förorterna undrade vad vi höll på med. Reza försökte då förklara storheten med Kaggen, vilket gick mindre bra.
Under tiden blev det dags att koppla på denna efterlängtade DIPA från Nynäshamns. Detta är min andra DIPA från ett svenskt bryggeri, den första var Never mind the Bollox! från Dugges. Skulle nu denna kunna matcha Dugges tolkning av stilen?
Doften är svag av fat, citrus, torr med blygsamt skum. Smaken är även den tunn för en DIPA med citrus, grape, maltig, toner av fat, bra beska.
Never mind the Bollox! spöar denna med råge...till och med så att samtliga ipor i Dugges Express Yourself-serie spöar denna med råde. Det är inget dåligt öl men både kropp och smak är alldeles för tunn för en DIPA. Kul att prova dock, men inte någon wow-känsla.